Enligt vapenvilan och avtalet om vapenstillestånd som slöts i Moskva på hösten 1944 tvingades de 200 000 man starka tyska trupperna att lämna vårt land före 15.9.1944. Tyskarna hade redan år 1943 av sin högsta ledning fått order om att förbereda sig på att finnarna möjligen lösgör sig från kriget och om att tillgripa militära motåtgärder. Enligt ordern hade bergsarmén byggt två starka försvarsställningar i nordligaste Finland.
De tyska trupperna började dra sig tillbaka från Finland i september 1944, men evakueringen lyckades inte enligt den beräknade tidtabellen. I Norra Finland hade tyskarna stora materielförråd, som inte kunde tömmas särskilt snabbt. Finnarna och tyskarna kom i all tysthet sinsemellan överens om retireringens tidtabell och utförande. Sovjetunionen var inte nöjd med förfarandet utan fordrare att finnarna skulle inleda krigsoperationer under hot om att annars med sina egna trupper blanda sig i operationen. Tyskarnas misslyckade landstigningsförsök på Hogland och sovjetledningens påtryckningar ledde till ett verkligt krig mot de tyska trupperna. Eftersom hemförlovningen av fältarmén samtidigt pågick sattes trupper bestående av unga årsklasser in i Norra Finland. Förutom den starka fienden fördröjde de dåliga vägförbindelserna och vinterförhållandena de finska truppernas framryckande, och det var först i slutet av april 1945 som de sista tyska trupperna hade dragit sig bort från finskt territorium. Andra världskriget hade slutat för Finlands del.